| Jag
minns hur jag lärde mig ord när jag var liten. De var magiska
namn vars innebörd man räknade ut med hjälp av sammanhang
och fantasi. Med hjälp av ord kunde jag få saker
att hända, både i verkligheten och på papper.
Ord kunde kombineras i all oändlighet till referat av dagens
händelser eller fantastiska berättelser. Ibland både och.Ibland
tror jag att det rinner ord i stället för blod i mina ådror.
Med ett enda ord kan något vardagligt förändras till det
mest oväntade. Det förefaller helt naturligt att det fornengelska
ordet för skald, "sceop", också betyder "skapare". "Författare"
tycks syfta på någon som förstår i förväg. "Author" kommer
från latinets "augere", att öka, få att växa eller expandera.
Berättelser är minnen. Sedan vi människor kunde tala
har vi delat myter, sagor och erfarenheter med varandra.
Skrivkonsten har gett oss ännu bättre minne, ett medel att
dela med oss av synsätt, att spränga gränser i fantasi och
verklighet.
Ibland spekulerar vi om tankeöverföring utan att
reflektera över att vi redan har ett medel för
just detta - orden. Vår fantasi ger oss dock förmågan
att fabulera och ljuga, likaväl som att tänka
ut nydanande teorier och lösa problem.
Med ord kan vi lägga ut stigar för varandra, skapa
sammanhang och berättelser, se in i varandras tankevärldar.
Jag säger stigar, för även om du och jag
har läst samma bok, kommer vi inte att uppleva den
likadant. På samma sätt lägger olika människor märke till
olika saker i samma skog.
|